Skitkväll!

Nu är jag fortfarande inte helt lugn så det finns risk för ett gnällinlägg!

Det har varit en helt underbar dag, tagit mej en prommis i solen, myst med Vidar & hunnit göra en hel del på skolan. Men så kommer familjens surfis hem... Å sen utbytes den underbara dagen mot tjat, tjat & åter tjat som sen utvecklades till ett sjujävla bråk! Detta är väl försej inte så ovanligt, men när fan ska det ge sig? Jag flyttar snart hemmifrån alltså, o tar de andra med mej. Ca två år har Samuel hållt låda i familjen och vi har testat det mesta och lite till men inget biter. Inte ens då jag plockade bort hans älskade Star Wars skepp som han är så stolt över. Nu när jag är själv så är detta ohållbart! Å jag känner mej helt maktlös. Han är som en solstråle på skolan, dock väldans retsam så fler än en kompis är irriterade på honom. Väl hemma verkar allt komma. Han är otrevlig mot sig själv och oss andra, nedvärderar sig själv, elaka och spydiga kommentarer, trotsar, vägrar göra läxan, hotar och ställer villkor för allt, ja listan kan göras lång. Har inget positivt just nu...tyvärr. Bara det gör mej ledsen. Avväger att ringa skolsyster för att få vägledning till någon som kan hjälpa mej att hjälpa honom.

Det som är jobbigt oxå är att jag är själv med allt detta vilket gör att ingen av de andra barnen får något alls. Ikväll höll de sig bara undan tills vi skulle gå o sova. Å jag tycker så synd om de, dom får ju offra mycket tid för att Samuel beteer sig som han gör. Molly & Emanuel som gärna vill läsa och mysa på kvällen, finns ju inte en chans. Blir så lessen.

Ni som läser, har ni någon erfarenhet av sexåringens beteende? Andra oxå med ideer och tips om praktiska tips eller böcker emottages tacksamt!

Nej nu ska jag ta mina tårar och ställa mej i duschen, hoppas på bättre dag imorgon.