Känslostorm

Jag vaknade i morse med en förhoppning om mänskligheten, att man kunde lita på människor som lovar saker. Men fy vad jag är naiv, det ska jag sluta med. Ska tro ont om folk till de bevisar motsatsen. Nej det ska jag inte men tron om en objektiv och transparent syn av politiker, ja det trodde jag faktiskt det fanns. Men nu vet jag bättre.

Sossarna, centern och till viss del vänstern, de är ena riktiga jävla idioter. Trots att de får höra från förvaltningen och dess risk och konsekvensanalyser att det är orimligt att avveckla två byskolor på tre månader, på ett för barnen säkert sätt, samt att arbetsmiljölagen, skollagen och även barnkonventionen kommer troligen att brytas genom detta beslut, hävdar de ändå en avveckling! Då anser jag att man är faktaresistent, subjektiv och principiell. Ikväll sitter dessa idioter och firar medan vi andra får gå hem och trösta barn som grinar och inte vill gå till skolan.

Båda dessa skolor som nu lades ner är välfungerande med 100 % behöriga lärare med goda ord från Skolinspektionen samt elevenkäter. Medan tätortens kommunala skola är så full att de bekostar fyra moduler, två enkla och dubbel för att rymma eleverna. En modul kostar 1,2 miljoner per år. Nu ska alltså ytterligare 70 elever in på den här skolan. Inga valmöjligheter kommer att finnas inom kommunal regi. Vad händer med alla barn, hur kommer de att tas emot? Hur stöttar man och arbetar så det bli en skola för alla, behovs barnen speciellt? Hur många hemmasittare blir det? Å lärarna, de som redan har en hög arbetsbelastning? Hur många sjukskrivningar kommer det bli? Jag personligen har svårt att se några besparingar i detta galna beslut.

Det jag är så otroligt tacksam för är den friskola vi har på tätorten, Strandskolan. Våra barn kommer att få plats där eftersom de stått på kö en tid. De får fortsätta att gå på en liten enhet med så klasser och bra interaktion mellan grupperna. Hade det inte varit så hade jag nog avvägt att flytta härifrån. Till en kommun som faktiskt prioriterar barnen och som har en framtidstro. För Vilhelmina har inget av det just nu, jag ser bara mörker! Och av den skatt jag betalar får jag inte mycket, ingen service kvar i byn. Vi får gladeligen klara oss själva.

Genom att mina fyra barn, som detta beslut gäller, kommer gå på Strandskolan så spar inte kommunen ett smack på oss, det glädjer mig också! Medan de politiker som röstade för en avveckling av skolorna avskyr även Strandskolan. Å den skolan växer :)

Oro inför framtiden

Hej!
I vår kommun ligger förslag om att lägga ned två stycken byskolor. Förvaltningen har rekommenderat att INTE lägga ner då risk och konsekvensanalyserna fann så pass många olika negativa konsekvenser. Trots detta envisas kommunstyrelsen att ge i förslag till kommun fullmäktige att verkställa detta beslut. Vi är många föräldrar som funderar på hur kompetensen ligger till? Vill man som politiker utöva en sorts makt eller är det ett principiellt beslut? Utbildningsnämnden hade faktiskt funnit andra sparbeting men det spelade inte någon roll.

De ledande partiet är socialdemokraterna och de verkar i dagsläget stå för en nedmontering av samhället/välfärden, inget utanför den direkta tätorten ska vara kvar. Centralisering på hög nivå, precis som på riksnivå. Vi stackars människor som är längst ut på snöret har inte mycket att säga till om, men inför nästa val ska jag bannemig ta fram alla artiklar och påminna folket vad som hände. Hoppas på en bättre och klokare majoritet. Denna resa kommer jag aldrig glömma!

Vi har arbetat i ett föräldrainitiativ under dessa veckor med siktet inställt på att påverka politiken så mycket som vi bara kunnat. Tror vi har lyckats ganska bra trots allt. Vi har fått all media att göra olika reportage och artiklar. Detta är jag stolt över! Vi har yttrande frihet i landet och vi har en demokrati som ska ge oss möjligheter att påverka.

Parallellt med vårt arbete mot politikerna har vi lämnat in en ansökan till Skolinspektionen för att starta friskola. Å det gillar inte sossarna. De kommer göra allt för att sätta käppar i våra hjul och vi gör det samma!

Jag vill kunna tro på en levande landsbygd, små enheter och en förståelse att våra barn är olika och därmed har olika behov. En del behöver små enheter och en del större. Vi är en helhet, landsbygd och tätort och behöver jobba tillsammans, inte emot varandra. Jag vill åter se framtidstron hos barnen och känna den själv. Nu är det bara strider om allt.

På måndag tas beslutet, antingen blir det glädjetårar eller sorgetårar!