Sol :)

O vad jag blir glad när solen är framme! Enda nackdelen är att Emanuel inte riktigt fixar värmen, han är full med värmeutslag, vill inte sova och äter hela tiden känns det som. Vi var på plassen i lördags och jag tyckte han skrek större delen av tiden och det är frustrerande och stressande. Men men jag njuter iaf *L*

I fredags kom det besök från södra Sverige, riktigt trevligt! Idag åker de hem så det blev inte så många dagar. Tyvärr blev jag förkyld :( så gårdagens tripp till Fatmomakke hoppade jag o lillen över. De andra for en sväng. Jag var hemma o polade på i lugnet. Hann väldans mycket med bara ett barn hemma haha De som "klagar" över lite tid med ett barn har jag lite svårt att förstå, jag hade hur mycket tid som helst och jätte skönt att slippa titta på klockan och göra ordentlig lunch m.m. Men vad underbart det var när de kom hem, vilka bamsekramar man fick. Tydligen hade man varit saknad.

Nu skriker lillen, måste springa.

Kram för denna gång

Väder

När ska det bli sommar???? Jag har aldrig brytt mej om vädret och har haft det lite arbetssamt när det varit väldans varmt men denna "sommar" tar nog priset. Även jag är numera less på att klä sej hela tiden. Barnen måste ha vantar på sej o lilleman har fleccestället på sej utomhus...

Takomläggningen har fått ett bakslag idag :( Problem med hängrännorna och beslagen, men med min duktiga gubbe så ordnade det sej ändå. Dock blev det en dag försening. Det som vi hade tänkt idag gick inte alls utan det behövs mer virke och "gör om gör rätt". Så önska oss bättre lycka imorgon.

Imorgon ska jänta till läkaren. Hon har utslag i ansiktet sen i vintras som inte vill ge sej. Storebror är atopisk och jag misstänker att även hon är det. Det verkar som att tomat och ketchup inte är något bra för henne. Ofta blossar det upp när hon ätit det. Men vi får väl se vad läkaren säger.

Det är så skönt numera, för varje dag som går blir det lättare med att hinna det som ska hinnas. Rutiner börjar sakta med säkert infinna sej. Så stressen blir mindre och mindre och frustationen att inte hinna det man vill börjar lägga sej. Skönt! :)

Imorgon kommer våran nya tvättmaskin oxå, då kan man tvätta själv igen...*ler*

Hej då för denna gång

Händelserik dag...

...eller rättare sagt, jag fick en hjärtinfarkt när jag insåg vad dottra höll på med. Hon älskar att leva farligt och är inte rädd för ett dyft. Barnen var ute och lekte medan jag städade bort frukosten. Molly har precis fått "godkänt" att vara ute utan vuxen så vi kollar henne ofta, mer eller mindre hela tiden. Hon har en för kärlek till vägar och bilar nämligen. Men denna gång hittade hon stegen som leder till byggnadsställningen... jag höll på o skita ner mej när jag inser att hon är högst uppe och på väg ut på byggnadsställningen. Så jag ber henne hålla i sej ordentligt och ger mej upp på stegen för att plocka ner henne. Sen fick hon hålla sej inne. Numera får hon bara vara ute med vuxen under tiden vi byggert tak. Hade adrenalin länge och skakade av rädsla. Tänk om hon föll.... nej huvva

Nu måste jag städa köket..

Jaha

Inte har det hänt så himla mycket idag. Regnet har ju stått som spön i backen så takbygget har måste stå stilla. Inte så bra egentligen men mot vädret kan man ju inte bestämma. Tyvärr! Förhoppningsvis är det bättre väder imorgon. Den ena sidan är ju nästan klar.

Känner mej på sätt och vis glad att det kom regn idag eftersom mycket göromål inne har blivit åsidosatta när vi byggt på taket. Idag när vi båda varit inne hela dan så har jag fått bort en del saker o det känns bra. Många saker återstår men men en sak i taget.

Imorgon har vi återträff med föräldrargruppen och det ska bli spännande. Få se alla bebisar....mmm de är för härligt. Emanuel har börjat le åt oss och det smälter mitt hjärta. :)

Nu ska jag snart amma för kvällen så hej då för denna gång

Trasiga saker

var det här i huset igen... Jag börjar inse att man inte kan vara lugn en ända gång. Alltid är det nåt som går tokigt. Denna gång är det tvättmaskinen som gett upp hoppet på liv. Inte helt död men det verkar som att felet kan kosta ett par tusen vilket gör att det nog inte är befogat med en reperation, så det blir nog en ny maskin.

Takomläggningen går dock enligt plan. Läktden är på plats o lite av plasten är oxå på plats. Känns skönt :) Imorgon ska även jag försöka ta mej upp, huvva!

Nu är det amning som gäller

Vinke vink

Nu har det hänt en del....

Ja nu var det länge sen jag skrev men det har ju sina anledningar. Den 19 maj var vi på extra kontroll på BB, vi hade gått över tiden lite grann. Jag hade även haft mindre fosterrörelser sedan en vecka tillbaka. På UL upptäcktes att det knappt var något vatten kvar, därav anledningen till att jag inte kände så mycket. Han var inte så himla aktiv på CTG kurvan så det bestämdes för en igångsättning. Huvva det är inte skoj men inte mycket att göra. På fredag kl 07.00 skulle vi vara på BB. Men så blev det inte....

På onsdag den 20 maj ringde de in oss, de ville sätta igång oss tidigare. Journalen såg osäker ut. Lite nervös blev vi men samtidigt glada att de hade koll på läget och att den efterlängtade bebisen snart skulle komma. Den 21 föddes den efterlängtade bebisen. Som inte alls var en Thuva som vi trodde utan istället blev en Emanuel. Första gången jag hade fel... hmm en märklig känsla. Det tog ett tag innan man ställt om sej, att dottern var en son. Hehe :)

Förlossningen gick snabbt o smidigt nästan utan smärtlindring, lite lustgas de sista minuterna bara. Men med våra stora barn och en trött livmoder förlorar jag mycket blod, även denna gång. Resurser sattes in redan på förlossningen men jag hann bli dålig ändå. Det tar en till två månader innan man är 100% återställd. Suck, igen. Men med mycket hjälp hemma så man kan vila mycket har jag återhämtat mej lite snabbare denna gång än med Molly. Dock har jag en bit kvar att kämpa mot tröttheten och segheten.

Lilleman mår bra, men går inte upp i vikt som han ska trots att han helammas plus lite extra ersättning. Så BVC vill ha dit oss hela tiden och själv blir jag så stressad. Det är mycket bättre att få vara hemma i lugn och ro o amma och ha koll på klockan. När man har tider att passa och måste fara på plassen så blir det så konstigt allt. Nu ska vi dit imorgon o jag hoppas innerligt att han går "igenom". Vi har en ny sköterska som verkar vara "hysterisk" av siffror och vikten, ser inte barnet i helhet. Han har gått ner 30 gram så det är inte särskilt mycket heller, dessutom vuxit mycket på längd och huvudomfång. Men sånt ser de inte... blir lite irri.

Ja ja nu ska jag koka lite te och sätta mej framför tv´n en stund o amma samtidigt så man kan sova sen.

Natti natt