Lördagkväll

Hej alla läsare!

Det är kväll, lördag kväll, och som vanligt sitter vi (Magnus & jag) i varsitt rum. Vad har tekniken egentligen gjort med oss? Han ser tv/film vilket han gillar oerhört mycket men jag undviker tv, gillar den inte alls men istället sitter jag med ajfån lr framför datorn. Alla dessa ting är mer eller mindre sociala och stressbetingade. Tänker nästan varje dag att ikväll ska jag göra nåt annat Men det slutar på samma sätt. Ibland föreslår jag att vi ska spela kort eller annat spel men Magnus gillar det inte alls. Vi har olika intressen o olika sätt att slappna av på kvällen. Hur ser det ut hos Er läsare? Vad roar ni er med på kvällen då tröttheten är ett faktum? 

En vän ligger på sjukhuset med deras sjuke son. Mina tankar finns hos Dem hela tiden. Barn ska inte va sjuka, de ska få va barn och va friska med rosa kinder och spring i benen 😊 Men denne lille söte pojke har haft det tufft sista tiden men är nu på rätt ställe. Han får rätt hjälp och är snart på benen igen, tack & lov! Försöker tänka mej in i situationen och fundera på vad jag skulle vilja ha hjälp med och stöttning om det skulle vara vi.  Men det är svårt! Hör man av sig för mycket så att det går över styr, för lite så att familjen känner sig bortglömd, kan man, bör man åka, trots en väldig massa mil... Ja hur stöttar man på en "lagom" nivå? Jag hoppas att jag visat att jag bryr mej väldigt mycket om familjen och att de förstår det! 

Vänner över lag är nåt jag ofta funderar på! En del saknar jag, och de önskar jag kunna hälsa på lite oftare. Men jag sätter alltid sambo & barn i första rummet och sen finns inte så mycket tid över. Måste kanske börja va lite mer egotrippad?! En del vänner ger mej såååå mycket positiv energi och det är väl så det ska vara. 

Nu blire att natta huset, hunden & mej själv. Hoppas på en bra natt med sooovande barn 😊

Fy & blä & tjoho!

Hahaha vilken rubrik det blev!

Men lite så känns det just nu, tankarna far hit och dit och jag kan just nu inte sortera dem. De är alldeles för många! Tyvärr är det mörka tankar, rädda tankar om sjukdomar, livet och ålderdomen. Svårigheten med uppfostran, jag vi rätt eller fel?! Inga svar, bara en massa frågor och endast framtiden ger mej svar! Så egentligen ska man väl bara fundera lite och sen släppa det och göra/tänka nåt annat men vissa kvällar är det svårt. Igår kväll var en sån kväll...

Men idag är det desto gladare tankar :) Eftersom Magnus är hemma och pluggar denna vecka gav det mej lite extra tid för de äldre barnen, tack & bock! Så hela förmiddagen har jag varit med på skolan och det är ju såååååå roligt. Molly tycker väl det är lite si och så där när jag är med medan Samuel älskar det. Han blir ledsen när jag går... Min lille mammagris <3 nbsp="" p="">
Zumba DVD skivorna jag köpte fungerade inte på datorn till mitt stora förtret men fick lite hjälp så nu är saker och ting uppdaterade så ikväll kan jag testa igen, hoppas hoppas!

Nu ska Vidar och jag fara å hämta hem buspojkarna från fsk :)

Tankar!

Fy vad det är jobbigt att ha mycket tankar, det är så svårt att sortera samt att tänka positiva tankar när man är rädd! Många i min omgivning är sjuka, upplever jag. Vi är för unga för att vara sjuka tycker jag. Cancer är en sjukdom som jag inte har ord för hur mycket jag ogillar det! Tyvärr finns det flera fall i min absoluta närhet. Nu håller jag alla mina tummar o tår för att det ska sluta bra för dessa underbara människor. 

Ju äldre jag blir dessto mer rädd kommer jag antagligen bli, jag har de oroliga generna i mig. Försöker nu att hitta strategier över hur jag ska försöka tänka. Inte är det lätt! Behöver nog gå en sväng på biblioteket tror jag. Kunskap brukar vara A o O! 

Värsta värsting lugna dagen

Vilken lugn och halvseg dag vi har idag, jag och mina tre yngsta. Jag har blivit helt tokig i träning så efter frukosten måste jag få träna annars blir jag nästintill tokig. Kroppen kommer lixom aldrig igång! Så här var det även i min ungdom ;) Då tränade jag jämnt och kunde aldrig stå still, hehehe Att inte kunna stå still har ju lixom fastnat det har jag fortfarande svårt med även om det går lite bättre. Men något måste jag få sysselsätta mej med. Dock så slutade jag att träna för många år sen eftersom två knäoperationer och en ond rygg gjorde att jag inte riktigt kunde träna det jag ville så jag sket i allt! Sen har det mestadels bara blivit träning på måfå de sista tio åren. Men nu vill jag orka med barnen i deras tempo utan att ha ont i ryggen så jag tog mej i kragen och startade upp det jag en gång levde för, träning! Å det är så skönt! Piggare än piggast och mår superbra just nu, förutom en trötthet var och varannan dag pga Vidars äventyr på nätterna.

Men efter vi hade ätit lunch tog vi fram kloss lådan :) Det är kul att få vara bara med de små och grejsa på utan att de två stora ska lägga sig i. Jag tror det är väldigt uppskattat från barnens håll oxå, speciellt Emanuel som just nu får minst tid av alla fem!

Full koncentration

Vidar skulle ta kameran precis i fototillfället så att ljuset/skuggan blev intressant tycker jag. Samtidigt som han verkligen är i görningen att göra nåt.

Precis när jag tog kortet rasade tornet. Se klossen som är bakom Hampus rygg, i luften. 

Alla hjälper till, mer lr mindre :)